annasvikt

Min stora skräk i livet är bränder. Blev påmind i fredags om min rädsla. Var på sjukhuset och när jag gick in och sola så var det lugnt men när jag kommer ut så var det fullt med brandbilar och när jag skulle betala så stog det två brandmän innan för dörren. Det gör mig så olustig i kroppen av att veta att det kan brinna. Vet inte vad det är som gör mig så här. Men jag har vart rädd så länge jag kan minnas. När jag gick i etten eller tvåan så elda dom ofta och brandlarmet gick ofta och brandbilarna var där ibland å. En gång så vägra jag gå in min bror fick komma och säga att det inte var någon fara. Men än idag så är de det värsta jag vet. Jag hoppas inte mina barn blir lika. Försöker inte att visa för barnen men skulle det brina mycket så vet jag inte hur jag skulle reagera. Det är inte mycket som kan skräma mig som en brand.

Men även vatten kan göra mig skraj. Jag trode inte jag rädd för vatten men när jag skulle dycka såå upptäkte jag att jag fick panik när jag skulle andas under vatten. Men det tror jag har med att göra att min farfar druknade. Och att dom tankaran kom när jag var där. Men till slut så kom jag ner i vattnet. Men det tog lång tid att lita på att man kunde andas under vattnet. Det är väl även lite onatuligt det är ju inte riktigt menigen att man ska vara under vatten och andas.