annasvikt

Just nu så står jag still och stampar. Det häner inget och jag iar ingen energi till något. Jag känenr mig sträsad och oduglig. Jag har ont i armen och nacken. Försöker hjälpa dom runt mig. Men mig själv försker jag glömma. Vill inte tänka på allt som känns jobbigt och stressigt men då får jag se ut som ett stoppljus istället för alla utslag blossar ju upp. Nu måst jag ta tag i mitt liv och vikt. Det är ju tur man har en underbar man som stöttar mig och hjälper mig i alla lägen. Men som sakt med vikten häner det inget.